ASHOK KUMAR (1955–1986) bodde i byn Chauthiyayi, närmare sex mil söder om den stora staden Kanpur i delstaten Uttar Pradesh, Indien. Hans familj tillhörde den övre medelklassen. Ashok hade en gymnasieutbildning, till yrket var han chaufför men ägde även åkermark. På en danstillställning omkring 1980 blev han och en farbror indragna i ett allvarligt bråk med en viss Patangi Singh och dennes vänner. Polisen tog in Ashok och hans farbror för förhör, men släppte dem senare. Flera år senare, den 13 januari 1986, blev Ashok utdragen ur en buss och knivhuggen till döds av Patangi och några inhyrda goondas (professionella gangstrar). Han var 31 år vid sin död.

Kuldip Singh föddes den 12 september 1986 i byn Osiyan, ca 5 km gångstig från Chauthiyayi. Vid födelsen hade han flera olika märken på halsen och huvudet (”som om han knivhuggits”), men föräldrarna intresserade sig inte nämnvärt för dem. Strax efter att han i 2-årsåldern lärt sig tala något så när flytande började han berätta om ett tidigare liv och lämnade efterhand flera detaljerade uppgifter samt pekade på sina födelsemärken och sade att han ”blivit attackerad där” (i sitt föregående liv). Föräldrarna tog dock aldrig några initiativ för att kontrollera hans påståenden, trots att han lämnade flera namnuppgifter.

Först på sommaren 1993 då Kuldip var nästan 7 år verifierades fallet av en slump. Han följde då med sin mor på ett bröllop och identifierade spontant bruden som en bekant till Ashok Kumar, vilket var korrekt. Hon kom från en by i närheten av Chauthiyayi och kontaktade Ashoks anhöriga som sedan besökte Kuldip och hans familj. Satwant Pasricha, sedermera professor i psykologi vid universitetet i Bangalore, undersökte fallet 1995 och 1997, då hon intervjuade Kuldip, hans föräldrar och ytterligare en person. Vidare talade hon med Ashoks föräldrar, hans änka och en kvinnlig släkting. Pasricha hade även tillgång till obduktionsprotokollet för Ashok.

Påståenden, identifikationer och beteenden. En kort tid efter att Kuldip började tala klagade han på familjens hem och jämförde det på ett ofördelaktigt sätt med ”hans hus”. Vidare påstod han att hans namn var Ashok, att hans föräldrar kom från Chauthiyayi, att hans far hette Bakhatbali och att Patangi Singh hade mördat honom. Dessutom beskrev han de omständigheter som ledde fram till Ashoks död.

Första gången de berörda familjerna fick kontakt med varandra var när Ashoks far, Bakhatbali, gjorde ett oanmält besök i Osiyan. Kuldip lekte då ett stycke från sitt hem och när han fick syn på Bakhatbali uppges han spontant ha identifierat honom – för att sedan glädjestrålande ha sprungit hem och talat om för sina föräldrar att ”hans far” hade kommit. Vid detta besök berättade han för Bakhatbali om dansbråket som flera år senare ledde fram till mordet på Ashok. Då Kuldip hälsade på Ashoks anhöriga och vänner i Chauthiyayi påstås han ha identifierat dem alla och uppträtt mot dem på samma sätt som Ashok hade gjort. Han uppgav också helt korrekt att huset som Ashok bott i hade genomgått en ombyggnad efter dennes död. Och sist men inte minst fann Kuldip några vapen som Ashok hade grävt ner i trädgården.

Som litet barn behandlade Kuldip sina föräldrar som främlingar, vilket stod i skarp kontrast till hur han senare bemötte Ashoks anhöriga. Han visade t.ex. stor tillgivenhet för Bakhatbali och betedde sig som om han var dennes son. När hans mor t.ex. förberedde en kall dryck för Bakhatbali, informerade Kuldip henne om att det inte var lämpligt eftersom ”hans far” hade lätt för att bli förkyld. Det kan även nämnas att Kuldip under en tid var rädd för poliser och hade mardrömmar, då han skrek i sömnen som om någon slog honom.

Födelsemärken. Kuldips mor uppgav att hennes son vid födelsen hade fyra märken på huvudet och halsen. Ett märke på högra sidan av halsen, nedanför höger öra, hade dock försvunnit då Satwant Pasricha undersökte honom. Ett andra födelsemärke fanns mitt på halsen. Det höll också på att försvinna och var relativt svagt. Vidare hade Kuldip två mindre, hårlösa och ärrliknande områden på bakhuvudet, vilka hade en något ökad pigmentering. Om man inkluderar det omvittnade märket som hunnit försvinna, hade Kuldip fyra födelsemärken vars placering och utseende stämde väl överens med fyra av de sticksår som Ashok Kumar hade fått vid sin död (enligt obduktionsprotokollet). Andra skador på Ashok Kumar motsvarades dock inte av några födelsemärken på Kuldip.

Trovärdighet. Som redan framgått var avståndet mellan de berörda familjerna endast 5 km och de tillhörde samma kast men var inte släktingar och kände inte varandra närmare. Kuldips mor förnekade all kännedom om mordet på Ashok Kumar. Dock hade dennes far, Bakhatbali, varit bekant med Kuldips farfar och hade berättat för honom om sin sons död. Några ytterligare förbindelser mellan familjerna verkar inte ha funnits.

Sannolikt fanns det flera andra personer som hade anknytning till de båda byarna. Men om familjerna hade haft en närmare kännedom om varandra hade fallet med all säkerhet blivit bekräftat långt tidigare. Under nästan fem års tid vidtog Kuldips föräldrar inga som helst åtgärder för att kontrollera sin sons uppgifter, vilket inte hade varit svårt med tanke på att Ashok lämnade flera namnuppgifter. Och som framgått ovan var det endast genom tillfälligheter som fallet kunde verifieras. Dessutom var det Ashoks far som tog initiativet till att kontakta Kuldips familj så snart han fick kännedom om Kuldips uppgifter. Sammantaget tyder inte det på att familjerna var i maskopi med varandra.

Till fallets svagheter hör att det trots alls fanns åtminstone en förbindelse mellan familjerna, att ingen hade registrerat Ashoks uppgifter innan de bekräftades och att fallet undersöktes först då Kuldip var 9 år. Men å andra sidan är det mycket som talar för att familjerna faktiskt inte hade någon närmare kännedom om varandra. Och det synes extremt osannolikt att den goda överensstämmelse som fanns mellan Ashoks skador och Kuldips fyra födelsemärken skulle vara slumpens verk. Att Kuldip dessutom genom sina detaljerade påståenden, spontana identifikationer och ovanliga beteenden identifierade sig med Ashok gör en sådan förklaring än mer långsökt.

Referens:

Pasricha, S. (1998): Cases of the reincarnation type in northern India with birthmarks and birth defects. Journal of Scientific Exploration, vol. 12, s. 259–293.

Publicerat på den här sidan: 2018-09-11